Ska vi prata lite mer om män? Jag kikade igenom mina inlägg här och insåg att jag skrivit alldeles för mycket om dem... Vill inte ge dem så mycket av min energi, tid och fokus - men jag har inte riktigt något val, de bara tar den. Kanske är jag bara paranoid, men jag är nästan säker på att en snubbe smygfotade mig? VEM FAN GÖR SÅNT?? Herregu, ville bara kräkas på honom. Även om han inte gjorde det. För han tittade på mig. För mycket. Han var snygg, men det spelar liksom ingen roll om en är ett svin. 

 

 

Jag har funderat ett bra tag nu på att konvertera. Jag blir allt mer säker på att jag aldrig skulle kunna leva med en man, skulle aldrig kunna ha någon relation (bortsett från en enbart fysisk/sexuell) med en man. Snubbigt beteende är så jävla vidrigt, oavsett om beteendet är medvetet eller inte, och folk som beter sig snubbigt är inte värda min tid, energi, fokus, respekt, någonting. Tanken på att utesluta män från mitt liv (i den mån jag kan) och hänge mig åt relationer med kvinnor är intellektuellt lockande. Nej, alla män är inte as och ja, kvinnor kan vara minst lika vidriga. Men alltså, kom igen... ska vi jämföra oddsen? Och det finns en sak som bara kvinnor är och ingen man i världen någonsin kan vara för mig - min jämlike. En man kan aldrig på samma sätt förstå min position i patriarkatet och jag tycker det är fantastiskt attraktivt att ha den insikten som bara en kvinna kan ha. Intellektuellt vill jag aldrig någonsin sätta mig själv i en position där jag lever i en nära relation med någon som utövar ett ständigt förtryck över mig som särskilt tar uttryck i den relation vi har. Jag beundrar kvinnor så jävla mycket, vi är så jävla smarta och starka och grymma.